Avslut för Emanuel Hai blogg

Nu när jag sitter och skriver detta inlägg är det dagen före nyårsafton. Nyår får oss att stanna upp, tänka efter vad det är som har hänt och se framåt. I vårt samhälle så stressar vi ofta runt, försöker spränga in så mycket som möjligt i almanackan  Men ibland behöver man bara stanna upp och fråga sig själv vad man håller på med. Vart är jag på väg med mitt liv? Men också stanna upp och börja drömma om något större.

En sak jag har tänkt på det senaste året är vikten av att ha en god karaktär för att kunna komma fram till sanningen. Förnuftet är ett Gudagivet instrument som vi kan och bör använda oss av för att kunna avgöra vad som är sant. Men ifall vårt hjärta är korrupt och vi inte vill se sanningen så finns det en risk att vi missar sanningen ändå. Min gamle lärare Mats Selander sa att ifall hjärtat vill bli bedraget så ställer hjärnan upp. Det finns en stor risk att man förkastar sanningar för att man inte gillar dem. Då kommer vi använda vårt förnuft för att bortförklara sanningen istället för att förklara den.

Därför är det viktigt att odla dygder såsom ödmjukhet och intellektuell hederlighet i sitt liv. Som kristen behöver jag be Gud att Han ska förvandla mitt hjärta så att jag blir en sann sanningssökare! Vi behöver be Gud hjälpa oss att inte blunda för sanningen utan använda vårt förnuft på rätt sätt och följa sanningen. Jag ber dig lura inte dig själv utan be Gud om hjälp på detta området! Ett skarpt förnuft hjälper inte ifall ditt hjärta inte har rätt attityd!

För att knyta an till inledningen så har jag stannat upp och tänkt. Jag har bestämt mig för att sluta skriva på Emanuel Hai blogg. Det finns olika anledningar. Dels så har jag inte samma inspiration som tidigare och dels så känner jag att det finns andra saker jag vill prioritera just nu. Jag säger inte att detta är sista gången jag bloggar men det är dock sista gången på den här bloggen. Jag är tacksam för det som har varit! Men nu ser jag framåt! Jag hoppas att du som har hittat hit till bloggen har uppskattat den. Framför allt hoppas jag att den har fått dig att tänka till och fått upp ögonen för nya perspektiv på tillvaron. Jag avslutar med några ord från Paulus...

 "Må han som är fridens Herre ge er sin frid alltid och på allt sätt. Herren vare med er alla."  

Frameworksteorin

Jag hade tidigare lovat att skriva om Frameworkteorin. Jag kommer tyvärr inte vara lika grundlig som när jag tog upp Day Age-teorin. Till min förtjusning upptäckte jag att en svensk bloggare, som är förespråkare av teorin, hade skrivit om den på svenska. Sebastian Ibstedt heter den bloggaren och han sammanfattar Frameworksteorin (el. Ramverkshypotesen) på följande sätt:

”I (extrem) korthet innebär den här tolkningen att skapelseberättelsen förstås tematiskt snarare än strikt kronologiskt. De tre första dagarna beskriver då ”områden” av skapelsen, medan de tre sista dagarna beskriver ”invånare” i dessa områden. Det finns paralleller mellan de tre första dagarna och de tre sista där de tre sista är en rekapitulation och fördjupning av de tre första: Dag ett beskriver himlen, jorden och ljuset och dag fyra beskriver de himmelska ljusbärarna över jorden: solen, månen och stjärnorna. Dag två beskriver vattnet under fästet och vattnet ovan fästet (himlen och havet) och dag fem beskriver dess invånare: fåglar och fiskar. Dag tre beskriver torra land och vegetation och dag sex beskriver invånarna på land: landdjur och människor. Jag tycker att denna struktur indikerar att uppställningen är gjord för att ge en logisk struktur åt berättelsen, inte för att ge en kronologi för hur världen har kommit till. Det finns en hel del talsymbolik och strukturer i grundtexten som ger ytterligare stöd åt den här uppfattningen. ”

Jag har själv tidigare tyckt att Frameworkteorin har varit ett intressant tolkningsalternativ av 1 Mos 1. Men efter att ha läst en del kritik mot den så började jag bli mer osäker på den. Jag gick på CredoAkademin då och diskuterade kritiken mot den med min dåvarande lärare Mats Selander. Mycket av kritiken som jag förde fram hade han inte hört innan och visste inte riktigt hur han skulle svara på. Efter det så blev jag skeptisk mot Frameworkteorin. Jag ska kortfattat försöka redogöra för denna kritiken:

Parallellerna är skenbara och oprecisa

Parallellen mellan dag 1&4 är delvis godtycklig. Visst kan man se en koppling mellan att Gud skapar ljuset på dag 1 och ”ljusbärarna” (solen, månen och stjärnorna) skapas på dag fyra. Men läser man 1 Mos 1:6-7 så kan man läsa att Gud skapar himlvalvet på dag 2 och i 1 Mos 1:14 står det sedan att Gud skapar Solen, månen och stjärnorna på himlavalvet på dag 4. Man skulle lika gärna kunna argumentera för en parallellkoppling mellan dag 2&4 likväl som dag 1&4.

Den påstådda parallellen mellan dag 2&5 är också problematisk. Man förutsätter att fiskarnas ”område”, som senare befolkas på dag 5, skapades på dag 2. Men var det så? Havet skapades ju på dag 3 (1:10) och sjöarna måste ha skapats samma dag eftersom det inte fanns något torrt land innan . Och om man bara ser vatten i allmänhet som vattendjurens ”område” så fanns det ju faktiskt redan på dag 1 (1:2). I mina ögon verkar det mer logiskt att dra parallell mellan dag 3 & 5, eller eventuellt dag 1 & 5, än 2&5.

Rekapitulation förstör sabbatsmönstret 

I boken ”The Genesis Debate: Three Views on the days of Genesis” argumenterar Lee Irons och Meredith Kline för att dag 4 är en rekapitulation (dvs.”en tillfällig tillbakablick") av dag 1. Dag fyra är en upprepad, möjligtvis fördjupad, beskrivning av samma händelser som händer på dag ett. Då pekar man på att Gud skiljer mellan ljus-mörker och dag-natt på första dagen och att Gud skapar ”ljus som skiljer dagen från natten” på fjärde dagen.

Konsekvensen av detta är att dag 1&4 inte är två separata dagar/tidsperiod. Man skulle lika gärna kunna hävda att de är samma dag/tidsperiod. Och detta får ödesdigra konsekvenser. I Bibeln ser vi ett sabbatsmönster som är "6+1". Vi ska t.ex jobba sex dagar och sedan vila en sjunde dag (2 Mos 20). Detta motiveras dessutom av att Gud själv skapade världen på sex dagar och vilade sjunde. Vidare står det att marken skall brukas under sex år och sedan ”vila” ett sjunde år (3 Mos 25). Detta är bara två exempel men poängen är att det finns ett mönster att jobba under sex perioder och vila en sjunde. Men ifall t.ex dag 1 och 4 inte är två olika dagar så skulle man kunna hävda att Gud jobbade under 5 dagar/perioder och vilade den den sjätte. Men detta förstör sabbatsmönstret som jag redan tidigare nämnt!

Nu argumenterar kanske inte Sebastian Ibstedt på exakt detta sättet men detta är ett vanligt argument bland förespråkare för Frameworkteorin.

Läsa vidare om Frameworksteorin

Ifall du vill läsa mer utförligt om Frameworksteorin och argumenten för så kan jag tipsa om "The Framework Interpretation: An Exegetical summary" av Lee Iroons.

http://www.upper-register.com/papers/framework_interpretation.html

Ifall du vill läsa om kritiken mot Frameworksteorin så kan jag tipsa om en artikel från Creation Ministry International "Is Genesis poetry/figurativ, a theological argument (polemic), and thus not history?"

http://creation.com/is-genesis-poetry-figurative-a-theological-argument-polemic-and-thus-not-history

Winston Churchill's mörka sida

Winston Churchill brukar ofta porträtteras som en av andra världskrigets stora hjältar. Land efter land i Europa faller för nazisternas våldsamma angrepp. Till sist står bara Engelska kanalen mellan Hitler en utav de sista fria länderna i Europa. Men när allt ser som mörkast ut så lyckas Churchill ingjuta mod hos sitt folk och visar på oerhörd handlingskraft när han lyckas stå emot de tyska bombanfallen under 1940. Men ironiskt nog så stod inte Churhill och Hitler så långt ifrån varandra ideologiskt sätt som man först kan tro.

"The Aryan stock is bound to triumph"

Winston Churchill (Wikipedia)

Nej citatet ovan kommer faktiskt inte från Hitler. Det är Churchill som har sagt detta! I en artikel från "The Independent" berättar Johann Hari om Churchills mindre hedervärda sida. Churchill menade att den vita rasen var överlägsen alla de andra raserna. Detta var inte bara teoretisk ståndpunkt för honom. Dessa tankar resulterade i ödesdigra konsekvenser för miljontals människor när han omsatte dem till handling.

Under andra världskriget dog 1,5-3 miljoner indier på grund av svält. Trotts att brittiska tjänstemän i Indien bad Churchill om hjälp att stoppa smältkatastrofen så vägrade han! Han svarade att indierna fick skylla sig själva eftersom de "förökade sig som kaniner". I en artikel från "The Telegraph" skriver Dean Nelson att både USA och Australien erbjöd sig att sända förnödenheter för att stoppa svältkatastrofen. Men intresset från Churchills sida var svagt och det slutade med att han struntade i att ta emot hjälpen. I artikeln från "The Independent" skriver Johann Lari också att efter kriget, när indierna ville frigöra sig från sina kolonialherrar, så skrev Churchill följande:

"Bengal Famine 1943" (Wikpedia)

"I hate Indians. They are a beastly people with a beastly religion"

Väldigt ofta när vi tänker på andra världskriget så har vi en väldigt svartvit bild och vi tenderar ofta att skönmåla de allierade något. Rasismen fanns på båda sidorna men de allierade råkade vara den sidan som var minst dålig. När jag gick på högstadiet och gymnasiet så fick jag aldrig höra om Churchills mörka sida. Jag förundras över att detta inte har uppmärkas mer! "Levande historia" berättar inte heller något om detta! Jag har sökt på "Churchill" på deras hemsida utan att hitta något om hur han hanterade svälten i Indien. Detta är ypperligt märkligt med tanke på att de säger sig vilja verka för "...nutida tollerans med utgångspunkt i dåtida brott mot mänskligheten."

Djurdöd före syndafallet: En kalvinistisk lösning?

Idag är jag inne på temat ursprungsfrågor igen. En utav de större utmaningarna mot Gammeljordskreationism är problemet med djurdöd före syndafallet. Hur kan Gud säga att Skapelsen är ”god” ifall djuren lider, dör och dödar varandra? Hur kan detta vara gott? Detta är naturligtvis en variant av Teodiceproblemet. Ungjordskreationister löser detta problemet med att säga att djurdöd inte är en del av Guds goda skapelse. Det är en direkt konsekvens av människans uppror mot Gud. Djurens våldsamma beteende mot varandra är inte en del av Guds ursprungliga design så att säga. Men utifrån Gammeljordskreationism så måste du i någon bemärkelse säga att djurdöd och rovdjursbeteende är en naturlig del av Guds goda skapelse. Och detta verkar svårt att få ihop med Guds goda karaktär. Anders Gärdeborn skriver följande på föreningen Genesis hemsida.

”Tänk er en gud som skapat människan genom en årmiljoner lång kedja av dödande, ätande, konkurrens och utslagning av de svagaste. Vi får en blodtörstig gud.”

När jag reflekterade över detta ämnet så fick jag en lite provocerande tanke. Ifall man lånar lite tankegods från Kalvinismen skulle man inte kunna lösa denna paradox då? Jag ska försöka utveckla mitt resonemang.

Källa: Wikipedia

Nummer 1: Kalvinister menar att Gud är den som ger oss männikor liv och Han har också har rätten att ta våra liv. Gud kunde ha bestämt sig för att inte ge oss liv i över huvud taget. Gud var inte tvungen att ge oss liv men Gud valde att göra detta. Varenda ögonblick som vi är vid liv är en gåva från Gud. Gud behöver inte ge oss någon gåva över huvudtaget! Det är inte bara att Gud ger oss liv och att vi sedan kan leva vidare utan Guds hjälp. Gud upprätthåller vår existens varenda sekund och ger oss indirekt nytt liv hela tiden. Oavsett hur lång tid vi får leva så är varje minut en gåva ifrån Gud. Så när vi talar om att Gud har rätt att "ta liv" så innebär det egentligen att Gud inte måste fortsätta ge liv. Därför bör vi vara tacksamma för varje dag som vi lever. Angående tanken om att Gud har rätt att ta människoliv skriver apologeten och kalvinisten Gregory Koukl skriver följande:

Gregory Koukl

”...there is nothing patently immoral about the Creator of life taking away life. It's immoral for us because when we take life, usually we are exercising a prerogative reserved for God alone.”

 

Nummer 2: Ifall Gud har rätt att ta människors liv så borde Han också ha rätten att ta djurs liv. Människan är mycket mer värd än djuren eftersom endast hon är skapad till Guds avbild. Men ifall Gud har rätt att ta människoliv så borde Gud desstu mer ha rätten att ta djurliv eftersom de är mindre värda än människor. Ifall Gud vill skapa genom en process där djur dör, dödar varandra osv. så kan Gud göra det! Gud har gett livet till djuren och ifall han vill ta deras liv så kan Han göra det när som helst utan att Han gör något fel. Hela invändningen, att en process av ”dödande, ätande, konkurrens och utslagning av de svagaste” vore omoralisk av Gud bygger på antagandet att det är moraliskt förkastligt för Gud att ta liv som hur som helst. Men ifall detta antagandet inte stämmer finns det ingen motsägelse mellan att djur dör och dödar och att Gud kallar skapelsen god. Gud har andra rättigheter än oss människor och som Skapare och givare av liv så har han rätt att ta tillbaks det när han vill. Detta är inget ont! Jag har sammanfattat argumentet i följande premisser följt med slutsats:

1. Gud som har gett liv har också moralisk rätt att ta liv.
   
2. Ifall Gud skapar genom evolutionära processer så innebär detta att Gud tar djurs liv.
   
3. Slutsats: Gud har moralisk rätt att skapa genom evolutionära processer.
   
   

Jag har aldrig hört talats om någon kalvinist som resonerar så här kring frågan om djurdöd före syndafallet. Faktum är att jag inte ens har läst om någon gammeljordskreationist i över huvud taget som tänkerså här! Är det bara jag som har funderat i dessa banor tidigare? Hur starkt är detta argumentet? Det finns en risk att detta resonemang funkar när man abstrakt funderar kring frågan men att det faller pladask när man möter verkligheten. När man ser ett stakars djur dö och ens moraliska intuitioner säger att detta är något fel. Det går säkert att invända mot detta argument på flera sätt och det kan mycket väl visa sig att det är totallt ohållbart. Jag ser detta mer som ett spekulativt kreativt tankeexperiment värt att diskuteras. Jag är inte ens säker på om jag själv tycker att det känns som ett riktigt övertygande argument. Vad tycker du som läsare? Har du tänkt på detta sättet innan? Är detta ett bra argument?

Utexeminerad Credoakademist

Hej igen! Det var ett tag sedan jag skrev något här på bloggen. Man kan säga att det blev lite utav ett sommarupphåll. Men tänkte jag börja igen. Nu är jag utexeminerad Credoakademist! Jag har verkligen lärt mig mycket under mitt år i Stockholm. Samtidigt så är det så mycket som jag känner att jag inte fattar. Lite skämtsamt brukade jag säga till mina klasskrater "tänk vad mycket vi inte lär oss på Credoakademin". Men så kommer det nog alltid vara. Som människa kommer min kunskap alltid att vara begränsad. Sokrates sa något i stil med att han var visast eftersom han förstod vad han inte förstod. Så förhoppningsvis är detta ett täcken på att jag är vis eftersom jag förstår att det är så mycket jag inte förstår :P

Nu i somras hade min kyrka "Göteborgskyrkan" ett ungdomsläger/konferens ute på Hönö. Jag är verligen övertygad om att Gud berörde många av undomarna genom sin närvaro, kärlek och helande kraft! Förutom praktisering av en "övernaturlig karismatisk kristendom" så hade vi också seminarier om olika apologetiska ämnen. Jag och Peter talade om olika filosofiska och naturvetenskpliga argument för Guds existens och en dag tog jag upp ondskans problem. Det var ändå många som kom på seminarierna och det märktes att det fanns ett intresse för den här typen av frågor.

Detta gillar jag verkligen. Jag tycker att vi bör kombinera karismatik med apologetik. Det har funnits en tendens tidigare inom pingstkarismatiska rörelsen att nedvärdera den intellektuella sidan av kristna tron. Samtidigt så tycker jag att den "apologetiska rörelsen" kan ha en tendens att tona ner den karismatiska sidan av kristna tron. Detta kan självklart hänga ihop med att olika människor har olika gåvor och att man kanske har en tendens till att betona det som man själv brinner för. Men jag vill ha både ock! En av mina stora förebilder på det här området är J P Moreland. Han är klar i tanken och skarp när det gäller argumentation. Men samtidigt har han verkligen förstått att kyrkan behöver få tillbaka "Andens kraft" i form av under och tecken. I videoklippet nedan diskuterar han om sin bok "Kingdom Triangle". Jag har läst hans bok och jag tycker verkligen att den är super!

Frånvaron av "afton och morgon" på sjunde dagen

I blogginlägget "Day-Age Teorin del 5- Guds vila" så diskuterade jag ifall den sjunde skapelsedagen har pågått sedan Gud skapade världen. Jag skrev att avsaknaden av "afton och morgon" på den sjunde dagen har använts som argument för att den inte har avslutats ännu. Jag nämnde bara detta argumentet utan att skriva någon alternativ tolkning ifall man inte ser den sjunde dagen som en fortfarande pågående dag. Linus påpekade detta för mig i en kommentar och jag kan inte annat än hålla med honom om att jag "missar en viktig poäng" här. Men nu tänkte jag återgälda detta! 

Robert V. McCabe menar att frasen "Och det blev afton och det blev morgon"  används retoriskt för att länka ihop dag 1 med dag 2, dag 2 med dag 3 osv. Att dag 7 saknar frasen "Och det blev afton och det blev morgon" kan därför förklaras med att den sjunde dagen inte behövde länkas ihop med en åttonde dag. Den sjunde dagen var ju den sista dagen i "skapelsedagen" och därför avslutas den inte med att det blev afton och morgon. [1]

Jag har en hemtenta på 10 högskolepoäng i ämnet Apologetik som ska vara färdig till fredag nästa vecka. Sedan nästa helg kommer ju William Lane Craig till Apologia-konferensen "On Guard" som jag ska gå på. Så det lär inte bli något blogginlägg på över en vecka. Men jag hoppas att du som följer bloggen inte blir allt för ledsen för detta. Ha det bra så länge!

"Morning Mist" ( Creative Commons Attribution 2.0 Generic licence)

---

[1] Robert V. McCabe, "A Defense of literal Days in the creation week", s. 114, URL: http://www.dbts.edu/journals/2000/McCabe.pdf

Day-Age teorin del 8 - Dagar utan sol

"... it seems unreasonable to conclude that the references to "evening" and "morning" in Genesis 1 can refer to normal solar days when there is no sun or moon in the sky until the fourth creation day (Genesis 1:14-15). Therefore, purely textual considerations seem to lead one to conclude that these are not normal days as people understands days." [1]

- Kenneth R Samples  (från "Reasons To Believe")

Från början så hade jag inte tänkt att ha med detta argument. Men jag ändrade mig efter att Linus Hallingfors protesterade emot att jag inte hade tagit med detta argumentet i min överblick över Day-Age Teorin. Jag har delat upp detta i två versioner. Men det är egentligen version 2 som är den version som förespråkare för Day-Age Teorin propagerar för.

Version 1

De tre första skapelsedagarna kan inte vara vanliga dagar eftersom solen FAKTISKT skapades på fjärde dagen. Därför kan dagarna innan solens skapelse inte vara vanliga 24-timmarsdagar.

Ifall du formulerar argumentet på detta sätt så kommer du som förespråkare för Day-Age Teorin att få ett problem. Ifall det FAKTISKT var så att solen skapades på fjärde dagen så innebär det att den skapades efter jorden och t.o.m efter växterna. Då får du en kronologisk motsägelse mellan skapelseordningen i 1 Mos 1:1-2:3 och den gängse naturvetenskapliga modellen som talar om att solen blev till före jorden (och växterna också för den delen). I slutändan blir detta ändå en misslyckad harmonisering mellan skapelseberättelsen och "Naturvetenskapen". 

Version 2

Solen blev inte till på fjärde dagen utan den blev synlig när Gud lät molnen i atmosfären skingras. Solen skapades före jorden i  1 Mos 1:1 antingen före eller på första dagen. Sol och måne hade ingen direkt inverkan på jorden så man kan inte tala om dagar med kväll (afton) och morgon i vanlig mening. Därför blir det krystat att tvinga på en "bokstavlig tolkning".

Ifall Gud skapar ljuset och namnger det ”dag” på första skapelsedagen [2], verkar det inte märkligt att tala om ”ljuslösa dagar” då? Blir det inte ungefär lika märkligt som att tala om gifta ungkarlar? Ungkarlar är per definition ogifta och därför kan inte en man vara både ungkarl och gift. Ljus måste ha varit synligt på de tre första dagarna på ett eller annat sätt även ifall man menar att solen, månen och stjärnorna blev synliga på dag fyra. Och ifall ljus från solen var synligt, även ifall solen var skymd, så borde det vara möjligt att tala om "vanliga dagar". Precis på samma sätt som att vi kan tala om "vanliga dagar" när det är molnigt ute, och det t.o.m kanske är omöjligt att direkt att se solen, så måste dessa också varit "vanliga dagar". Det som denna tolkning i bästa fall kan visa är att kalenderdagstolkningens syn på kronologin i skapelseberättelsen inte stämmer. Men du kan inte utifrån detta argument dra slutsatsen att kalenderdagstolkningens syn på hur långa skapelsedagarna var är felaktig. 

En övernaturlig ljuskälla? 

Från ungjordskreationistiskt håll har man kommit med förslaget att det var en form av "övernaturlig ljuskälla" (s.k "Non-solar light source") som lyste på jorden de tre första skapelsedagarna innan solen skapades. Natt och dag, och även afton och morgon, fanns eftersom Gud lät jorden rotera medan ljuset från den "övernaturliga ljuskällan" kastade ljus på jorden. Den "övernaturliga ljuskällan" fungerar alltså som en form av tillfälligt substitut för solen. 

Russel Grigg ger 11 exempel från Bibeln där det förekommer "övernaturligt ljus". Jag kommer inte nämna alla exempel men du kan läsa hans artikel "Morning has broken out ... but when?".  Här kommer i alla fall tre exempel från dem som han nämner i artikeln.

1. Gud låter ljus komma från en molnstod så det lyser upp natten för israelerna (och den skapade mörker för egyptiska armen som förföljde dem).  

"Guds ängel, som hade gått framför Israels här, flyttade sig nu och gick bakom dem. Molnstoden, som hade gått framför dem, flyttade sig och tog plats bakom dem, så att den kom mellan egyptiernas här och israeliternas. Molnet var där med mörker, samtidigt som det lyste upp natten. Under hela natten kunde den ena hären inte komma inpå den andra." (2 Mos 14:19-20)

2. Herrens härlighet lyste upp i natten i samband med att en ängel berättar för herdarna att Jesus är född.  

"Då stod en Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de blev mycket förskräckta." (Luk 2:9)

3. När en ängel hjälpte Petrus att fly från fängelset så kom ett ljussken som lyste upp hans cell. Utifrån sammanhanget så verkar det vara övernaturligt (och inte bara en fackla eller dyl) 

"Och se, en Herrens ängel stod där, och ett ljussken lyste upp rummet." (Apg 12:7)

Att tala om ett "övernaturligt ljus" som lyste istället för solen är i alla fall en möjlig förklaring även om den inte är problemfri. Nackdelen med den är väl att det inte uttryckligen står att ljuset kom ifrån  "övernaturlig ljuskälla". Kritiker menar att man sysslar med eisegetik här, dvs. att man läser in saker i texten snarare än att försöka läsa ut från texten. Samtidigt skulle man kunna säga att texten implicerar detta ifall det är så att solen skapades på dag fyra. Sedan står det ju inte heller uttryckligen att solen skulle ha skapats på, eller före, första skapelsedagen. Då tvingas man också här läsa in något som inte uttryckligen står i texten ifall man tror att solen bara blev synlig på fjärde dagen.

Slutsats

Jag tycker inte att Day-Age Teorins version av detta argument håller. Detta innebär inte att det inte skulle kunna gå att omformulera det så det får större tyngd för någon annan tolkning. Men som stöd för Day-Age Teorin tycker jag att man misslyckas! Därmed anser jag att detta argument misslyckas med att ta bort udden ifrån motargumentet att "afton och morgon" som verkar tyda på 24-timmars dagar. (Sedan kan man argumentera för att de ska förstås mer metaforiskt men då talar vi inte om Day-Age Teorin längre).

"Misty Morning" (Källa: Wikipedia)

---

[1] Kenneth R SAmples, "The Nature and Duration of Creation Day Six", 2007, URL: http://www.reasons.org/articles/the-nature-and-duration-of-creation-day-six
[2] 1 Mos 1:5